Näslund vs. Rönnbäck

Emma Näslund, Emma Rönnbäck. Emma Rönnbäck känns så främmande. Jag har funderat på att byta efternamn. Det är inte för att välja någon sida eller så, men på senaste tiden har jag funderat mycket över att ta mammas Rönnbäck. Mest för att jag gärna vill ha lite Norrland i mitt namn. För att det är en del av mig. Och sedan gillar jag hur det låter också. Mammas kompis Nina tycker det låter jazzigt, men jag tycker nog ändå att det låter lite ballare än så.

Människor kommer ju vänja sig, så det ser jag inte som ett problem. Jag är mest rädd att jag ska ångra mig. Man kan ju byta tillbaka, men då kommer det kosta tror jag. Jag har ju varit en Fröken Näslund i 19 år nu, fast jag har ju förhoppningsvis ganska många fler år än 19 kvar på jorden. 

Men jag tänker på lekistiden, under uppropet när det kunde sitta något dampbarn och retas när dom ropade upp mitt efternamn, och då satt jag där stolt med huvudet högt ändå! På något konstigt sätt vill jag ju inte ge honom det, att han får vinna!

Trots allt så handlar det ju inte om något elakt dampbarn och vad han tycker, han har nog förlorat det mesta som det är. Det handlar om vad jag tycker. Och jag tycker ju att bokstaven R är en av de finaste bokstäverna att skriva (Efter K såklart). Fortsättning följer..

UPDATE: Tror jag förblir en Näslundare i alla fall, just nu i alla fall :)

Min värld, mitt allt

Ibland kan det hända att jag skriver om världens viktigaste och mest intressanta ämne, dvs Rasmus Hedenstedt. Det kan man räkna med om man tar sig till denna blogg.

Det är för att jag har så mycket att skriva om honom. Till exempel hur hans famn är min favoritplats på hela jorden och hur trygg han får mig att känna mig. Eller hur hans leende är det finaste jag vet, eller kanske hur pirrig jag blir i magen bara av att känna hans hand i min.

Just nu håller han på och meckar med en skoluppgift. Han ska bygga en bränslecell, han är händig min man! Jag låter nästan som om jag gör reklam för honom, det gör jag absolut inte, för han är ju bara min. Jag vill bara skryta lite om vilken superkille jag har. Min Rasmus.

Du & jag, för evigt. Jag älskar dig meckarn. Puss & kram!


Min egna idealbild

Det här är vackert och önskvärt i min värld, dessa bilder kommer från Weheartit och ligger i en liten mapp jag har på datorn vid namn "MITT ideal". Jag älskar dom och jag tycker kvinnorna på bilderna är helt otroligt vackra!














Punkt och slut.


Vart är världen påväg?

Det kan vara svårt som tjej att känna sig accepterad som man är. Detta är inte särskilt konstigt i och med vad klädbutiker, modekedjor och reklamer ger för bild om hur unga tjejer ska se ut Det har nyligen väckts en debatt då Gina tricot har börjat använda sig av sjukligt smala skyltdockor där revben och höftben sticker ut, skyltdockan kan jämföras med en person som insjuknat i anorexia. Ni kan läsa aftonbladets artikel om det på denna adress; http://www.aftonbladet.se/wendela/article14010844.ab  


Gina tricots skyltdocka till vänster och Åhlens skyltdocka till höger

Jag tycker att allt det här är helt jävla sjukt och jag förstår inte hur dom vågar! Att en populär klädkedja där mängder av unga tjejer handlar inte har mer förstånd än så. Man kan ju undra vad det är för puckon som arbetar där och tillåter det, det är varken smart eller proffesionellt. Detta är fan inget kroppsideal eller beteende som ska uppmutras på något sätt, det är en sjukdom! Jag skulle önska att fler av de som har makten att ändra något tar efter Åhlens som har skyltdockor som ser ut som vilken människa som helst och inte tror jag att det skulle sälja mindre för att man använder normala skyltdockor eller modeller för den delen som faktikst ser sunda ut.

Är folk så hjärtlösa? Jag tror inte precis det hjälper ungdomar självförtroende och självbild även om det "bara" är dockor. Är inte ätstörningarna som ökar i dagens samhälla något som är värt att tas på allvar?

Att vara tränad är en helt annan sak, men om man är sådär mager är det inte precis för att man byggt muskler.

Jag tycker det är vrickat å dumt att jag nästan vill gråta. Usa har nya size dubble zero, en modell dog för inte alltför längesedan av anorexia och under tiden fick hon fortfarande modelljobb, dessa provdockor.. Kan det bli värre? Kan man pressa det längre? Jag tycker det är sorgligt att inte människor som har chans att påverka tar det på större allvar. Det är ju faktiskt ingen lek, det kan handla om liv och död.


Torsdagen

Igår var jag och älskling i Stockholm och gick i secondhand butiker runt söder! Åh älskar det, men jag längtar tills det blir varmare ute för att det var väldigt blåsigt. Jag köpte bla ett par röda pumps med rosetter för 75 spänn på myrorna, och en kamoflage jacka för 105 spänn på ett annat myrorna. Jag är så jäklarns bra på att hitta fina saker! Kanske lägger ut bilder på lite saker sen för de som är intresserade! Superfin dag i alla fall, ville bara skriva det.


Små fina saker som får mig att le

Ligger i sängen och myser med älskling och är så glad att det är vi två.

Jag och Rasmus har bakat choklad cheesecake idag!! Åh ni skulle känna den ljuva chokladdoften alltså! Snacka om att jag längtar efter att sätta tänderna i den. Och som pricken över i:t ska vi toppa den med jordgubbar! Mmmmh! Den ska förtäras framför Harry P the man ikväll. Vi har även rullat köttbullar och dom ska vi ha imorrn då vi ska på middag med Rasmus familj och deras vänner.

På söndag blir det påsklunch hos Rasmus farmor och farfar och på kvällen ska vi på 20 års middagsmingel ute i Forsby kvarn hos fina Marta.

Glad påsk på er alla!


RSS 2.0