Confessions, confessions..

Jag måste erkänna en sak. Jag har drömt om Dave Grohl.. 2 ggr..! Det är dom gångerna jag minns i alla fall. Det känns jävligt sjukt, då låter de ju som att jag är besatt eller nått. Jag är inte besatt, jag tycker bara det är en av de coolaste människorna i världen!

Inatt drömde jag att vi var på Foo Fighters-konsert. Inte som på stadion där jag var, utan mer som i en teater salong eller hur man ska förklara. Ett sånt ställe där stå-upp komiker brukar ha sina shower, stoort rum med massa röda stolar. Vi hade i alla fall inte särskilt bra platser. Med vi menar jag, filippa, lollo (..vad jag minns) och filippas pojkvän kevin. Sen kom filippa på att hon bodde precis bredvid så att vi kunde ju gå upp till henne och sätta oss i fönsterna. Då sprang alla dit bara för att vi blev så exhalterade..

I verkligheten så har filippa utsikt över stan, men på något sätt hade hon nu utsikt precis över teater salongen så att jag såg liksom bandet uppifrån kan man säga. Sedan fick jag för mig att ta en genväg genom filippas trapphus själv. Till min stora (då menar jag STORA) lycka så hamnade jag precis bakom scenen. Vid ett tillfälle när Dave spelade piano (?!) stog jag precis vid honom. Han sa typ; Hi! what are you doing down here? och jag svarade; I know I shouldn't be here, but my friend has an appartment upstairs so I just went down here. Please just.. Han; I really shouldn't let you stay here.. Jag; Please, ill do anything blabla (övertygar Dave Grohl haha..) Dave gör ngn min som att varsågod stanna. Så jag stod och njöt på nära håll hela konserten.

Jag mins Daves blåa gitarr som han hade när de spelade på stadion, han hade den i drömmen och den såg jättestor ut. Helt fel liksom, varför blir det så i drömmen? När jag själv tycker att de ser fel ut.. Shit va konstigt det är med drömmar!

När konserten var över började folk samla sig och ville ha autografer, men de kanske var typ 3 sällskap bara. När jag stod kvar där berättade jag för honom hur otroligt bra jag tyckte han var och hur glad jag var att jag fick stå där. Jag berättade också att jag såg dom på stadion och att jag bara fick lov att se dom här också. Då vart han glad, eller mer tacksam och så sa han; You know what.. Och så tog han mitt svarta örhänge och satte det i sitt öra och gav mig hans. Vilket jag tappade på en gång på golvet. Jag började leta och såklart hittade jag MASSOR av örhängen på golvet varav några jag kunde välja bort för att de såg ut som mormors-örhängen. Tillslut hittade jag rätt!

Sedan skulle han gå med sitt barn på toaletten (toaletterna för publiken) men det var ingen som reagerade på att det var han som var han om ni förstår vad jag menar. Jag stod där med någon tjej och väntade som hjälpte mig med något för att jag minns att jag tackade henne. Jag väntade på Dave bara för att jag skulle krama honom och säga hejdå, sen ville jag ha autograf tror jag men där minns jag inte riktigt hur det slutade..

Fick lov att skriva ner allt, nu blev det jättelångt men det är inte ofta jag minns drömmar så bra. Den andra drömmen är hemlig men den minns jag också väldigt väl! Jag är lite knäpp i skallen, men så ska det vara fan!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0